Ekerömetoden

Ekerömetoden är en arbetsmetod som har arbetats fram av handläggare inom socialtjänsten i Ekerö kommun.

Arbetsmetoden syftar till att underlätta för handläggare i sitt arbete med att stötta personer med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) att nå sin fulla kapacitet utifrån sina egna förutsättningar. Den går även bra att använda i arbetet med personer som har lindrig utvecklingsstörning eller andra psykiatriska diagnoser. Ekerömetoden bygger på en mix av redan beprövade och evidensbaserade metoder och tekniker som sedan anpassats till de förutsättningar som råder för socialtjänsten.

Mellan åren 2016–2019 arbetades metoden fram av handläggare inom socialtjänsten i Ekerö kommun. Projektet startades för att handläggarna upplevde att personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inte alltid fick det stöd de behövde, trots många kontakter med inte bara socialtjänsten utan även andra samhällsaktörer.

Med projektet hoppades man att istället uppnå förstärkt samverkan internt och externt, stödja den enskilde att uppnå sina egna mål, öka brukares delaktighet och självständighet samt utveckla en arbetsmetod. Resultatet blev en omorganisation av socialtjänsten och en arbetsmetod som i olika brukarundersökningar har visat sig vara så pass framgångsrik att den därför används dagligen inom socialtjänsten i Ekerö kommun.

Beskrivningen av Ekerömetoden är uppdelad i tre olika avsnitt; handläggarnas organisation och arbete, handläggarens arbete med olika typer av samverkanspartners och arbetet i kontakt med brukaren. Det är viktigt att vara öppen och flexibel när Ekerömetoden används och att anpassa den efter både handläggaren och brukaren.

Arbetsmetodens grundprinciper[redigera]

Det finns ett antal grundprinciper som ska genomsyra allt arbete som sker enligt Ekerömetoden^[1].

Självständighet och delaktighet. Genom att använda MI*- Motivating Interviewing och ett strukturerat utredningsmaterial kan handläggaren fånga upp vilka behov som finns och vad den enskilde tycker är viktigt att arbeta vidare med. Genom att stötta brukaren att göra mötessituationen mer förutsägbar och begriplig och få hjälp att komma ihåg vad som sagts och bestäms blir brukaren mer delaktig i planeringen av sitt eget liv.

Helhetsperspektiv. I begreppet helhet ingår att vara brukarens språkrör och hjälpa till att förklara helheten och hur samhället fungerar på ett begripligt sätt, att kartlägga och fortlöpande följa att brukaren får rätt försörjning, ge stöd gällande ett eventuellt missbruk, mediciner som inte fungerar, blanketter från Försäkringskassan som är omöjliga att fylla i eller klagomål från hyresvärden.
Flexibilitet. För att kunna arbeta individuellt och flexibelt måste handläggaren ha en flexibel inställning till exempelvis var ett möte ska hållas eller vilken typ av insats som beviljas.

Samverkan och samarbete. Ekerömetoden förutsätter tät samverkan med utförare, andra myndigheter och aktörer samt anhöriga. Handläggarens uppgift är att tillsammans med den enskilde kartlägga och bygga upp ett nätverk av de personer som den enskilde behöver för att nå sina mål.
Tydlighet och kommunikation. Kommunikation – både att själv kommunicera samt att förstå andras kommunikation - är ofta en av de stora svårigheterna för personer med NPF. Ekerömetoden har stort fokus på att på olika sätt kompensera för denna svårighet.

För den som vill arbeta med Ekerömetoden finns ett antal mallar, checklistor och blanketter att ladda ned från Ekerö kommuns webbsida ^[2] Ekerömetoden finns utgiven i bokform och går även att ladda ned från Ekerö kommuns webbsida.